Hemresan från Chile
Ja om resan TILL Chile gick smidigt, med undantag för lite försening och biljettstrul, så gick hemresan dessto sämre.
Vi hade sovit ganska dåligt natten innan och det är alltid hemskt att säga hej då när man vet att det dröjer så länge innan man ses igen. Pablos mormor och morfar är alltid jätte ledsna och det är jättejobbigt. "Tata"(morfar) gick runt med Felipe på axlarna och ville nästan inte lämna ifrån sig honom..
Efter en bussresa och en trång taxiresa, vi fick ha väskor i knät för att få plats i en taxi, så kom vi fram till flygplatsen. Där ville Felipe allt annat än att stå still, farmor fick göra en insats och köpa glass.
Vi började checka in baggaget och vi sa att vi skulle flyga till Göteborg. När första väskan var märkt och iväg skickad så frågade Pablo igen om väskorna kom hela vägen till Göteborg. Då får vi till svar att nej ni måste hämta ut dem i Frankfurt för Iberia har inget avtal med Lufthansa om baggagen. What???
Vi började diskutera och förklarade att det finns ingen möjlighet att vi kan hinna med att hämta ut baggaget och sedan gå igenom alla kontroller och Checka in igen i Frankfurt eftersom vi bara hade 2 timmar mellan flygen där. Han förstår oss och fundera lite. Lösningen blir att vi hämtar ut väskorna i Madrid istället, där hade vi 5,5 timmar så där finns gott om tid! Bra tänker vi då har vi något att fördriva tiden med i Madrid.
Nästa problem blir väskan som redan försvunnit iväg, den är incheckad till Frankfurt inte Madrid... Mannen försäkrar oss om att de ska märka om väskan. Vid gaten får vi veta att allt har gått bra och väskan är ommärkt.
Planet avgår ca 14.05 (ingen bra tid att flyga långflyg..) På planet somnar Felipe när vi lyfter och sover ca 1½ timma. När han vaknar har vi hunnit äta och försöker få i honom lite oxå men han vägrar och äter bara bröd. Hur vi än sedan försöker så vill han inte sova mer (han sov 7 timmar i sträck på ditresan). Tur att vi hade glada määnniskor runt oss som bara tyckte han var söt... Detta resulterar naturligtvis i att vi inte heller sover. Tillslut somnar han när det är ca 2 timmar kvar att flyga, denna flygning tog 12 timmar.
Vi landar i Madrid 6.30 lokal tid, 2.30 enligt våra hjärnor. Vi går av planet nästan sist eftersom vi har gott om tid, trodde vi... Vi kom till en terminal som man måste åka tunnelbana ifrån in till terminal 4 där man hämtar baggaget.
Tror ni att alla väskor kom?? NEJ självklart inte! Vid baggage bandet så har väskorna från vårt plan "gått färdigt" man hade ca 10 min på sig att ta sina väskor. Hallå hur ska man hinna med det??
En väska och vagnen fanns fortfarande där men vi saknade två. Så det var bara att gå fram till försvunnet baggage och börja letandet. Den ena väskan hittade de ganska snart, den var dock halv låst när den kom fram. Jag hade själv fipplat med låset innan den åkte iväg vid incheckningen i Chile så det var nog mitt fel. Tackar datorn med Pettson och Findus + lite m&ms för att Felipe höll sig lite lugn...
Den sista väska var spårlöst försvunnen, visst var det den som de skulle märka om... Vi fick fylla i blanketter om hur den såg ut och vart den skulle skickas mm. Samtidigt sa de att de trodde att den kommit till terminal 1 och att vi kunde gå dit och hämta den själva om vi ville.
Eftersom nästa plan gick från terminal 2 och den satt ihop med terminal 1 så sa vi att vi skulle gå och hämta den. Kvinnan vid baggagedisken säger då att den inte är där än men de TROR att den ska komma dit...
Vi åker buss till terminal 2 och checkar in det baggage vi har. På terminal 1 finns naturligtvis inte väskan men de säger att de ska skicka den. Ok dom får lösa detta tänker vi, det är inte vårt ansvar längre.
Vi är så trötta och hungriga att vi inte vet vart vi ska ta vägen. Felipe vägrar lyssna och vi väser åt varandra! Jag mår så dåligt att jag inte vill ha något av det som finns att äta. Det slutar med att jag äter en grönsallad helt utan protein inslag, men den tog bort den värsta hungern.
Pablo somnar på stengolvet och jag jagar Felipe en stund innan vi får gå på nästa plan. Där somnar Felipe innan vi lyft och vaknar när vi landat. Han är jättesur för: -Vi skulle ju flyga?!! Jag och Pablo sover oxå nästan hela vägen till Frankfurt. I Frankfurt så ser vi den försvunna väskan ensam på en baggaevagn, då är den ju i allafall där!
Sista flygningen sover vi oxå men väcker Felipe innan vi landar på Landvetter för att han inte ska bli sur igen.
Det första vi ser på Baggagebandet i GBG är den försvunna väskan! Den har inte en enda baggage etikett så hur den kommit till GBG är en gåta.
Kanske var det tack vare adressskyltarna som var det sista jag ordnade med innan vi checkade in i Chile...
Trötta och helt utschasade går vi förbi knarkhundarna i tullen på Lanvetter, med allt vårt baggage!!!
På andra sidan väntar Hasse som är så snäll och kommer och hämtar oss.
Sista stopp på Landvetter blir toaletten där jag tar av mig de hemska stödstrumporna som jag haft på mig hela resan...BEFRIELSE!!!
Efter denna resan har vi varit så trötta och först nu känner jag att energin kommer tillbaka! Men hua vad jag frysit, sover numer med pyjamas för att inte frysa ihjäl!
Här slutar resan till Chile för den här gången och en ny resa i livet börjar...
(när vi packade upp så saknades två parfymer som Pablo fick sista dan av sin mormor och moster, självklart lågde i den halvöppna väskan...)
Har ni en sånn här hemma?
Har ni en sånn här hemma? Letade länge innan jag tillslut fick en i present! En lökhållare, gör lökskärningen till en dans!
Sista dagarna i Chile!
För er som kanske undrar så lever jag och har inte slutat blogg mer än för en kort period.
Nu känner jag att livet är på väg tillbaka till det normala igen!
Så här kommer äntligen de sista bilderna från Chile.
Som jag tidigare skrivit så hade vi fest sista söndagen. Det blev mycket mat, musik, dans och skratt!
Kolla in Felipe som dansar Chilensk folkdans med farmor!
Vår lille prins hade fullt upp med alla aktiviteter. Bland annat så flög de "volantin", chilensk drake som går ut på att man ska kapa motståndarens lina med sin egen och sedan sno draken... Pablo förlorade och Felipe blev hysterisk när "hans" volantin flög iväg. Pablos kusin Daniel gjorde en hjälteinsats och lyckades fånga draken innan någon annan gjorde det! På bilden är de på väg tillbaka efter att ha fångat dem!
2 av Pablos kusiner, Daniel och Belen, spelade tillsammans med Daniels mamma Maria ett par låtar. Det var väldigt vackert!
Dagen innan vi skulle åka hem så tog vi en tur upp bland kullarna i Valparaiso. Här kan ni få en liten glimt av den "fattiga" staden Valparaiso. Det är vackert på sitt sätt!
Färden fortsatte till Laguna Verde, en strand lite utanför Valparaiso. Men det blåste och var om möjligt ännu kallare i vattnet där så det blev ett kort stopp innan vi var tvugna att åka hem och fortsätta packa för hemresan.
På en månad hinner man få ihop ganska mycket saker som inte var med på ditresan...
Historien om hemresan får ni imorgon...
Jul i vårt hus... Eftersom jag inte ville ...
Jul i vårt hus... Eftersom jag inte ville ta bort julsakerna innan vi åkte så har jag naturligtvis jul här hemma fortfarande.. Känns sådär kul. Kan jag med att tända stjärnorna i fönstren så att det inte är så mörkt här hemma? Orkar inte byta till lampor idag!
Hemma och har precis tryckt i mig billinge...
Hemma och har precis tryckt i mig billingeost smörgåsar. Underbart gott kunde ätit upp hela osten!!! Liten go posthög att gå igenom imorgon... Jag ser HM katalogen skymta under räkningarna! Nu blir det dusch och i säng!
Sista söndagen i Chile!
Ett exempel på musiken som hörs här...
På onsdag bär det av hem till Kalla Sverige igen, hoppas vi inte fastnar i Frankfurt...
Strand igen!
Vi fick inte nog av sand och sol i öken så vi fick åka till stranden...
Uvas (vindruvor) är gott!
"Hemma" igen
Hade lite tvätt att ta hand om när vi kom tillbaka.. Det finns enn maskin som tvättar kläderna, men skölja får man göra för hand... Som tur är hjälpte Pablo mig eftersom jag hade ont i ryggen. Ryggskott kanske, men nu är det bättre.
Hemma lagade de Chilenska pirogen, Empanadas. De innehåller köttfärsröra,en oliv, ett russin och en bit kokt ägg. De tillagas sedan under öppen eld.
Lelas kommentar var: De kommer tro att vi är indianer...
Men mmmmm vad gott det är!
San Jose gruvan
När vi bestämmde att vi skulle åka till Copiapó och titta på Dakar så sa vi även att vi skulle åka och titta på San Jose gruvan. Det var där 33 gruvarbetare fastnade förra året och mirakulöst räddades efter flea månader.
Vi letade på kartan men lyckades inte hitta gruvan. När vi sedan kör på vägen ut till rallyt, vad hittar vi om inte San Jose gruvan!
På grund av rasrisken så fick man inte gå fran och titta men vi var ganska nära i allafall...
På den blå skylten, som har några år på nacken står det ungefär:
Tillsammans skapar vi en säkrare arbetsmiljö...
Låter ju bra när man vet vad som hänt!
Efter öken....
Efter att ha varit i öken i två dagar så längtade man efter att bada. Vi hittade denna pool i Copiapó innan vi började vår 75 mil långa resa söderut igen. Gissa om det var skönt!!
Felipe ÄLSKAR att hoppa från kanten.
Man måste jaga honom annars hoppar han utan att någon tar emot...
Vi sov i en liten stad som heter Vallenar.
Där hittade Felipe en hoppborg som han självklart skulle hoppa i!!
DAKAR 2011
Så har vi då varit på Dakarrallyt. Den stora upplevelsen på denna resa.
Om det var häftigt? Det är bara förnamnet!
Här kommer ett bildcollage!
Felipe fick 1000 pesos, ca 14 kr, för att köpa glass. Han fick väldigt brottom..
Jag vet att jag redan lagt upp denna bild, men den kan aldrig ses för många gånger...
Nasser Al-Attiyah vann dessutom hela tävlingen!!
Många häftiga bilar, Felipe var mer än nöjd!
Självklart var Pablo oxå tvungen att leka lite i sanden med vår bil...
Melipilla/Pomaire
Innan vi begav oss norrut så åkte vi en tur med vår hyrbil till Pablos kusin Grethel i Melipilla. Ca 1 ½ timma från Valparaiso. Där bor hon med sin son Diego och sambo Enzo.
Vi åkte även en tur till Grethels mamma Gloria ( tia Nana), Pablos moster. Hon bor i Pomaire som är känt i hela Chile för all keramik som görs där.
Felipe hade roligt, spelade Guitarr Hero med killarna!
Sedan måste man ju få glas oxå...
Sol vind och vatten
Lite sommriga bilder
Felipe fick en allergisk reaktion efter att vi vart på stranden och kliade som en tok och blev lite svullen runt ögonen. Vi gjorde ett nytt sjukhusbesök, men efter att ha väntat i minst 1 ½ timma så var han bättre och vi gick därifrån... Detta var på ett svindyrt privatsjukhus!
Tacka vet jag den offentliga sjukvåden i Chile som är gratis, där fick man hjälp på en kvart!
Vi vet inte vad som orsakade reaktionen: sol, nya våtservetter eller några mynt han lekte med.
Men med tanke på hur snabba de var på sjukhuset så kan de ju inte tyckt att det var så allvarligt... 
Vi åkte på en blåsig men mysig båttur i hamnen i Valparaiso.
Där ser man alltid Sjölejon! De är så stora och maffiga!
Jag bjuder på lite beachkort...
La Playa!
Igar när vi skulle ga av bussen sa lyfte jag Felipe lite snett, det small till i ryggen och jag har haft ont sedan dess...
Årets bild 2011!
Det är bara den 11 Januari och årets bild är redan klar!
Felipe och totalledaren i Dakar just nu, Nasser Al-Attiyah från Qatar!
Har haft några häftiga dagar nu när vi tittat på Dakar rallyt i norra Chile! Kan rekommenderas, i allafall om man tycker det är lite roligt med rally!
En dag i Viña
Pablos familj bor i Valparaiso. Grannstaden heter Viña del Mar men de är knappt grannstäder snarare en stad med två delar för de har växt ihop och det är svårt att se en tydlig gräns.
Men det finns stora skillnader.
Valparaiso är den "fattiga" industristaden med hamn mm. Men den är oxå kulturminnesskyddad av UNESCO för sin speciella slitna vackra stil.
Viña del Mar är den "rika" staden med casino, fina hotel exklusiv shopping mm. Men ingen kännsa och charm. Det är hit turisterna åker och solar och badar. Allt är lite dyrare i Viña än i Valparaiso.
Hur som helst så spenderade vi en söndag i Viña. Det blev en dag för Felipe, med mycket lek och bus!
Kortet är taget i Viña, Valparaiso ligger på kullarna bakom piren.
Min sambo - en pajas!
För er som inte känner Pablo så kan jag berätta att han är en pajas, klassens clown eller vad man nu vill kalla honom...
Denna får han bara bjuda på!!
Nyårsafton 2010/2011
Jaha då var det 2011, tänk vad åren går.
Hoppas på att detta ska bli ett mycket bättre år än vad 2010 var. Kan ju nästan inte bli sämre...
Vi firade med familjen här hemma med middag och sedan gick alla (utom mormor och morfar) ner till stranden för att se på fyrverkeri.
ETT AV VÄRLDENS STÖRSTA NYÅRS FYRVERKERIER!
Från 18 ställen i vår vik sköt de iväg fyrverkerierna.
3-rätters middag. Jag åt två, förrätt och efterrätt (jordgubbar!) Felipe åt en, MAJS!
Pablos mamma i rött.
Felipe var ganska vettskrämd av alla fyrverkerier som numer går under namnet pangare...
Det är svårt att ta kort på fyrverkerier på natten men några blev faktiskt bra!
Chile 2
Liten uppdatering (som jag vet att jag varit trög med...)
Vi har så fullt upp att jag inte hinner med att lägga upp bilder, inte riktigt sant men nästan.
Vi har det väldigt lugnt och skönt och har mest haft semester faktiskt! 
Lagartija är en liten ölda som finns lite varstans.
På restaurang..
Efter hundbettet...
Jul i Chile 2010
Man var självklart trött eftersom man måste vänta tills kl är 00.00 innan man får börja dela ut julklapparna. Vi kämpade med att hålla lilleman vaken. Tyvärr blev det inte riktigt som vi tänkt, för Felipe trodde ALLA julklappar var till honom och när han förstod att han inte skulle få mer så bröt han ihop och storgrät... Vi fixade till detta dan efter när tomten varit hemma i Sverige och hämtat paketen han glömt där...(vi köpte mer!!)
Först middag vid 22.00 tiden...
Sedan tomte, julklappar och Cola de mono(=apans svans, en speciell hemmagjord dryck man dricker på jul och nyår)
